SVENSKA

VISION (from Atemporal - translated to Swedish by Lalo Barrubia)
(pg 42 – 43 on Det usynlige sår)
 
Jag ser en häftig kokande fors
i dess vågor en folkmassa av kroppar dansar
tänder eldar, sjunger
gör deras kanoter fulla med blommor och rökelser
floden är röd och jag betraktar den från bron
Vid min sida en häxa
hälften av sitt ansikte är en gumma
andra hälften är en flicka
jag frågar: vill du veta hur ont jag har?
så ont har jag, skriker jag och pekar mot vattnet
den röda tsunamin lyfter sig mot det oändliga
kropparna försvinner i dess gap
som i ett utbrott från jordens mitt.
Så ont har jag, jag förtärs. Jag förtärs.
 
 2

LA HERIDA INVISIBLE (The invisible wound) En las Fauces del Olvido 2017
pg 24 – 25 on Det usynlige sår - translated to Swedish by Lalo Barrubia
 
 
Det osynliga såret svämmar över åt alla håll och kanter
Det finns inget membran
eller krigare
eller kyss som kan väcka oss
Blekheten började i brösten
och nu faller en efter en alla nycker
alla tjusningar är nu av sten
asfalt som dina ögon
som dina vener / som dina skratt / som dina skrek som liknar
hästar av vatten
som flyr lodrät ner mot mörkret
som dina fingrar som läggs i kors
över floder av svett och kval
Kärleken är ett område med rasrisk
jag, utan mina lockelser vid dess gräns
 
dödstraff
nödutgång
jag vet att drunkna oss i din hast men lyckas inte att rädda oss
själen tappar sina löv
på andra sidan av spegeln
 
Och vad med mellanrummen
med dess smala gator där vettet inte kom in
med dess trasiga lampor / glödande spindelnät
vad med grottorna där vi övergav våra första hudar
 
det vita ljuset
chocken
berättelsen.
 
Förtydligande: regionerna som vi lämnade orörda,
väntar ännu på oss.
Förtydligande: regionerna som vi lämnade orörda,
väntar ännu på oss.
Förtydligande: regionerna som vi lämnade orörda,
väntar ännu på oss.
 
 
 3
 
DISTINTOS ESPANTOS (Different Ghosts) from Atemporal 2015
Pg 44 – 45 of Det usynlige sår  - translated to Swedish by Lalo Barrubia
 
Olika fasor
 
Om du inte förstår min älskade de språk som jag smeker dig med
utplåna dem inte för de föds inte på nytt.
De kommer från en olik del av stjärnorna
från de försvunnas fördömanden
varje stavelse är en fågel som migrerar söderut
som vilar på din axel
som ber om lite vatten
skräm inte bort dem / sudda inte bort deras nästen från din mun
för då kommer deras barn inte att hitta tillbaka till dig.
 
Du och jag är inte samma fasa
men vi lär oss att spegla oss i varandra
leta inte efter mitt ursprung
försök inte översätta dialekterna som bor inuti mig
låt dem dansa i din kropp hela natten
låt dem gå vilse i din vrede hela livet
låt dem väva i sitt blod de stycken av dig som stupade i kriget
 
men snälla, se inte dig själv som en arkeolog
varje gång dessa tar dig till min kärna
Och om det ibland bara är meningslösa oljud som
kallar dig
 
bara stormar, nysningar och skeppsbrott
i ett gathörn en rabiessmittad hund som slickar sina ben
och allt annat bara bränder,
vad vinner du med att förvandla dig till bur?
vad vinner du med att tämja skriket?
med vilken pil försöker du släcka solen?
 
Om du inte förstår min älskade de språk som jag smeker dig med
kanske håller vi redan på att slockna
kanske förfädernas förbannelse har
kanske är det här världens ände
och vi har inte ens märkt det.